nu har det tredje året utan dig på jorden påbörjats och jag drömde om dig i natt. jag vill försöka pränta ner drömmen så fort som möjligt, innan allt glöms bort.
det var höst, i en stad jag inte har varit i men som jag drömt om förut. staden verkar vara ganska liten, och uppbyggd på små öar i vattnet. strandkanterna är murade och vissa öar är så små att man knappt ens kan bygga ett endaste litet hus där på. mellan vissa öar går broar, mellan andra gör det inte. de bara står där, mitt i vattnet, mellan alla andra öar, men ändå helt oåtkomliga (om man inte har en båt). jag sökte på flickr med några passande sökord och det här är bilderna som kommer närmast känslan av staden:
jo, jag har definitivt varit där förut. och så var det höst, ja. sådär i oktober, när allting är som vackrast men det börjar bli rätt kallt. men jag hade ingen jacka på mig, utan nån slags vit, tunn klänning ovanpå svarta byxor och en svart tröja. jag minns att jag tittade ner på klänningen flera gånger och undrade varför jag hade på mig den. varför jag hade tagit på mig den över mina vanliga kläder.
jo, jag har definitivt varit där förut. och så var det höst, ja. sådär i oktober, när allting är som vackrast men det börjar bli rätt kallt. men jag hade ingen jacka på mig, utan nån slags vit, tunn klänning ovanpå svarta byxor och en svart tröja. jag minns att jag tittade ner på klänningen flera gånger och undrade varför jag hade på mig den. varför jag hade tagit på mig den över mina vanliga kläder.
sen minns jag någonting om att jag var med en grupp människor. vi satt i nån slags buss eller spårvagn och åkte förbi några små slottsliknande strukturer, och jag sa till någon att "där har en greve bott". jag insåg då att jag refererar till en annan dröm jag drömt en gång förut, när jag varit vid det där huset och fått veta att det en ung greve eller prins eller någon annan slags frälse en gång blivit utstött från sin familj (den underförstådda anledningen var galenskap), och att man byggt detta hus åt honom. så att han slapp bo på gatan. det var ett lågt, avlångt hus med sadeltak och vardera gavel hade ett litet runt fönster i glas. de båda var trasiga och inga andra fönster fanns och jag minns i DEN HÄR DRÖMMEN att jag tänkte i DEN ANDRA DRÖMMEN att man måste verkligen vara galen för att leva i ett sådant mörker.
nära grevens hus svängde bussen/spårvagnen in på en liten bakgård, där det stod en massa bord uppställda. det här du kommer in i bilden, för plötsligt var du också med i gruppen. alla steg av bussen och gick fram till borden, det fanns en massa ritmaterial som vi skulle arbeta med och nu blev det tydligt att gruppen var någon slags konstnärsgrupp. alla hade mappar med sina egna verk och alla drog fram något ofullbordat, satte sig ner vid ett bord och började arbeta med det. jag gjorde detsamma, men kände hela tiden din närvaro några bord bort och önskade att du någon gång kunde komma fram till mig.
nästa bild jag har är att du sitter i mitt knä. du är väldigt svag och lite förvirrad och jag har bett dig att på ett papper skriva ner namnen på människor du minns. det första du skriver är "johanna". jag har ingen aning om vem det är, det har jag inte i drömmen heller. jag blir lite ledsen över att det inte är mitt namn som du skriver först. du skriver som ett barn som precis har förstått vad bokstäver är. de är olika stora, går in i varandra och kommer i helt fel ordning, så vissa av namnen blir mer som anagram och det tar ett tag innan jag fattar vad du skrivit. du skäms och säger någonting om att du brukade ha jättefin handstil, och jag svarar någonting om att "äsch, tänk inte så. du har ju varit lite väck ett ganska bra tag". direkt när jag säger det skäms jag - vilket klumpigt ordval! att kalla en död person för "väck" är synnerligen okänsligt, tänker jag. det är då det i drömmen också befästs att du har varit död. och du har kommit tillbaks.
och då ringer min jävla telefon, den piper om en fullständigt obetydlig påminnelse som jag lagt in igår kväll. jag hade helt glömt bort att jag hade satt på alarmet. jag vaknar med ett ryck och tänker direkt "NEJ", jag säger det högt flera gånger och i mitt omtöcknade tillstånd säger jag också till nisse att "jag drömde om ebba, jag vill inte vakna". när jag stängt av alarmet ligger jag en stund och försöker somna om och komma tillbaks till drömmen, men jag fattar att det inte går. "jag kommer inte tillbaks in", säger jag till nisse. sen går jag upp. och nu sitter jag här.
11 okt 2012
nä, bilderna funkar inte längre. men jag minns fortfarande vad det var meningen att de skulle illustrera! måste fortsätta försöka illustrera gamla drömmar med bilder, det blir svårt att glömma då. det är bra.
11 okt 2012
nä, bilderna funkar inte längre. men jag minns fortfarande vad det var meningen att de skulle illustrera! måste fortsätta försöka illustrera gamla drömmar med bilder, det blir svårt att glömma då. det är bra.
