17 november 2008

ses snart

alltså ja. ju längre tiden går så känns det mer och mer som en loska i ansiktet. inte du alltså! utan de andra. jag känner hur undran och ledsamhet sakta men säkert börjar förbytas till ilska.

nåväl. vi talar om något annat istället. vi kan tala om dig. jag skulle gärna ha drömt om dig inatt, så att du kändes sådär kusligt levande. luften vibrerar hela dagen efter att jag har drömt om dig. inatt hade det passat bra. då hade du liksom "varit med" när jag går och hälsar på dig idag.

jag undrar hur det ser ut där nu. jag har medvetet undvikit det stället hela året, har inte känt att jag varit beredd. jag var definitivt inte beredd första gången vi gick dit. stod och skakade av chock, stod några meter ifrån de andra och skrikgrät. det kändes som en ångvält som kom och pressade ut allt kött och blod ur mina ögon och min mun. men efter den gången har jag inte varit där. i närheten. men inte där.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar